MEKANISK VIRVLING AV VATTEN I SJÖAR OCH DAMMAR. EN PRESUMTIV METOD ATT REDUCERA CYANOBAKTERIER.

 

Mechanical whirling of water in lakes, ponds and swimming pools: a potential method to reduce cyanobacteria.

 

 

ABSTRACT

 

Cyanobacteria are a considerable problem in many watercourses. Unfortunately there is no simple method to solve this problem. The solutions must therefore be carried through as joint measures.

 

In this pilot study, which has been ongoing since 2003, plusminus whirlers have been placed in 14 lakes and ponds, mostly during 2007. The aim is to evaluate whether the whirlers potentially can reduce the occurrence of cyanobacteria. The selected watercourses have previously showed considerable annual mass production of bluegreen algae.

The estimation of cyanobacteria in this study was carried through by visual observations mainly by people with knowledge of the field situation from many years. Official cyanobacteria reports was also consulted.

 

It was observed in this pilot study that the occurrence of bluegreen algae was reduced to varying extents in every single watercourse where a whirler had been placed. In some watercourses the algae nearly completely disappeared for the summer season, and in two lakes they did not reoccur even during the following season.

 

However, the situation is complicated with respect to the effect of the whirler; for example in the watercourses where the experiment was least successful, the cyanobacteria disappeared for some time, however, subsequently reappeared and then again disappeared in a very short time (for example lake of Majors).

 

Since an effect seems to have been observed in every watercourse where a whirler was placed, it is possible that the whirlers potentially influence the water and indirectly the bluegreen algae in a way that is not yet scientifically understood.

 

The weather conditions influence the amount of bluegreen algae in lakes; however, the reductions observed in most lakes where a whirler has been placed have been fairly drastic. We believe that the observed reductions are a result of the whirlers, and cannot be attributed solely to the weather or other external conditions. Finland´s Environmental Administration states in a summary of the summer 2007 that the blue-green algae season was short but intensive.

Three of the investigated lakes have been compared with neighbouring lakes, control lakes without whirlers. All of these lakes have previously had problems with cyanobacteria. There seem to be significant differences of the appearance of the bluegreen algae in the investigated lakes compared to the control lakes. 

 

The time that the whirling effect lasts in watercourses seems to vary, as was noticed in some lakes.

 

The hypothesis that procaryota organisms are affected by whirlers is supported in other experimental observations. There is, under regulated conditions, a documented remarkable reduction of bacteria in indoor swimming pools using whirlers. The need of chlorine has been reduced with 30-50% while still maintaining effective bacteria control.

 

Laboratory studies (Nordic Institute for Alternative and Ecological Research) have defined the specific frequencies that destroy certain bluegreen species. This has been shown using frequency generator. These frequencies split colonies, destroy cell walls and cause a clumping of the gelatinous layers. The possible connection with the whirlers has not been investigated so far.

 

Due to these very interesting preliminary results, we believe that further research into this is justified to determine whether yet unexplained effects of the whirlers could be a novel factor when discussing ecological balances in watercourses.

 

 

 

INLEDNING

 

Massuppträdande av cyanobakterier sker i ett stort antal vattendrag idag med många icke önskvärda konsekvenser. Problemet är svårlöst och kräver mångsidiga insatser. Dessvärre finns det idag inga enkla metoder att återställa den ekologiska balansen och därmed reducera cyanofyt blomning.

 

I denna pilotstudie har undersökts huruvida s.k. plusminus virvlare nersänkta i vattendrag påverkar förekomsten av cyanobakterier. Av resursskäl har eventuella förändringar observerats av framför allt lokalbefolkningen med närkontakt med vattendragen. Fokuseringen har varit på massuppträdande. För undersökningen har valts ut vattendrag som under loppet av ett antal år haft större problem med cyanobakterier.

I några fall har en jämförelse med närliggande sjöar varit möjlig.

 

Den allmänna uppfattningen har länge varit att vatten är ett strukturlöst medium i vilket det sker biokemiska reaktioner i en organism. Den internationella vattenforskningen av idag visar dock att vatten har en komplicerad inre struktur. Vi har uppenbarligen ofullständiga kunskaper om vatten, dess struktur och egenskaper.

 

Jacob Segal, (1983) Humbolt-universitet, Berlin, framkastar att vattenmolekylen kan uppträda i två faser med konsekvens för vattnets egenskaper.

Lars Pettersson, KTH, Stockholm, och Anders Nilsson, Stanford University, publicerade 2004 en vetenskaplig artikel som antyder att vatten innehåller en hittills okänd struktur och kunde bestå av ringar eller kedjor av molekyler.

Georgio Piccardi (Schelderup, 1991) åstadkom i mitten av förra seklet ett vatten som användes i industriell skala för att rengöra ångpannor från beläggning, något som icke behandlat vatten inte klarade. Piccardi rörde om i kemisk rent vatten med en kolv fylld med neongas plus viss mängd kvicksilver. På detta sätt åstadkom Piccardi en strukturell förändring av vatten som förändrade löslighetsprodukten.

 

Ett annat sätt att påverka den molekylära strukturen hos vatten är att utsätta vatten för magnet- eller elektriska fält. Newman et al. (1999) redovisar att algtillväxt kan begränsas när cellerna inte direkt exponeras för magnetfält utan påverkan sker indirekt via okända fysikaliska eller kemiska egenskaper hos vattnet.

Singh et al. (1995) visar att svampsporers tillväxt kan påverkas om vatten förbehandlas med elektriska fält.

Rigby (1977) visar med en patenterad metod att alger och/eller vatten som exponeras för magnetiska fält får en reducerad tillväxt. Cellulosa i cellväggen får en icke ändamålsenlig förändrad struktur vilket begränsar algers möjlighet att överleva. Även karyota organismers cellulosavägg påverkas.

 

Martin Chaplins, London, samlade artiklar ger en bild av vattenforskningen av idag ( www.lsbu.ac.uk/water). 

 

Parallellt med sjöundersökningarna har med test i Nordiska Institutets för Alternativ och Ekologisk Forskning laboratorium, definierats de specifika frekvenser som ett antal cyanobakterier är känsliga för. Utsatta för dessa frekvenser förintas de undersökta blågröna alger inom loppet av några minuter. Potentiellt samband med de förändringar virvlarna möjligen åstadkommer har inte undersökts.

 

 

 

METOD

 

Ett antal sjöar och dammar med årligen återkommande cyanofyt problem valts som studieobjekt. Studien och utvärderingen har av resursskäl avgränsats till förändringar som kan konstateras vid okular besiktning av framför allt personer med nära knytning till respektive vattendrag. Rapportörerna har i allmänhet fortlöpande under många år följt med situationen i vattendragen. Officiella rapporter från miljömyndigheter har använts.

Koordinaterna efter sjöns namn anger virvlarnas placering.

 

De specialkonstruerade mekaniska virvlare som använts i denna undersökning är av tre storlekar, en mindre s.k. A-virvlare (12 x 8 cm), en större s.k. B-virvlare (12 x 14,2 cm) och en virvlare, 7 x 7 cm.

Den funktionella delen består av sju spiraler tillverkade efter ett fast mått, där fyra är spiraliserade motsols och tre medsols.

En virvlare, antingen A eller B, har sänkts ner i varje aktuellt vattendrag. I mindre dammar har virvlaren 7 x 7 cm använts.

Virvlarna har antingen fästs med ett ca 50 cm långt stag i bryggor eller stuckits ner i bottnen på grunt vatten.

 

 

Fi 1. Virvlare 7 x 7 cm.

 

Fig 2. A-virvlare till vänster, B-virvlare till höger.

 

 

 

RESULTAT

 

Kiisk sjön , Pedersöre, Finland. (X(N)7048417; Y(Ö)2464844)

Sjön har haft  problem med algblomning under ett antal år sedan tidigt 90-tal. I slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet förvärrades situationen med kraftiga blomningar. Allmänt förekommande arter har varit Anabaena-, men även  Microcystis och Woronichinia-arter.

 

Fig.3. Situationen i Kiisk sjön 2001. 2003-04 noterades ytterst få blågröna alger i sjön.

 

År 2003 och 2004 utplacerades en B-virvlare i sjön. Dessa år var vattnet klart med ytterst liten förekomst av cyanobakterier. Vid stranden upptäcktes små mängder av bl.a. Microcystis sp. Mikroskopiering visade att de flesta vad döda. Ännu år 2005 upptäcktes endast små mängder cyanobakterier trots att ingen virvlare fanns i sjön.

 

Utdrag ur dagboksrapport, september 2003. Trygve Forssten:

 

”I början av sommaren var vattnet mycket klart, något som inte noterats sedan 1950-talet. Mätningarna visar att det inte torde ha berott på lågt eller högt pH som skulle aggregera humusämnen och fälla ut dem.  Den 3 juli iakttogs ett smalt bälte av blågröna alger vid stranden nedanför Byahemmet. pH värdet i sjön var mycket högt, 8,7 vilket visar på en stor aktivitet bland alger. Eftersom det finns många andra grupper av alger i sjön behöver det inte nödvändigtvis vara fråga om enbart blågröna alger som var aktiva.  Men det var som om luften skulle ha gått ur dem. Tre dagar senare, den 7 juli, och tiden efteråt syntes intressant nog inga spår av dem. Orsaken till detta kan man spekulera om.  Det kan konstateras att vinden den dagen låg på mot stranden. Den 11 juli hade heller inga alger flutit upp till ytan.

I juli inföll en längre period av mycket varmt väder när dagstemperaturen ofta översteg 30⁰C. Vattentemperaturen uppmättes till +28^o C (på 1m:s djup). T.ex. den 30 juli var mycket varm, vindstilla och solig. På förmiddagen syntes en mindre mängd blågröna alger och man fick intrycket av stor aktivitet i sjön.  Trots det uppträdde blågröna alger endast i mycket begränsad omfattning de närmast följande dagarna och veckorna efteråt.

Den 14 augusti, en vindstilla, varm dag syntes inga alger vid ytan, endast mindre mängder i skydd av strandvegetation.  

 

En annan intressant iakttagelse är att inga eller mycket få blågröna alger av släktet Anabaena hittades i de vattenprov som togs vid tre tillfällen. VFMC (Västra Finlands Miljöcentral) hade konstaterat stora mängder av detta släkte sommaren 2001. En obesvarad fråga är varför detta släkte inte kunde hittas år 2003 bland de fåtal alger som konstaterades.

Det är också intressant att Huvudsjön som ligger ca 5 kilometer fågelvägen från Kiisk sjön haft en mycket omfattande blomning i augusti-september år 2003, mao samtidigt som Kiisk sjön endast hade enstaka noteringar av dom blågröna. Slumpmässigt tagna vattenprov visade att långt över 90% av de blågröna algerna i Huvudsjön  var Anabaena sp. Situationen torde därför påminna om densamma som i Kiisk sjön två år tidigare.

Siktdjup i Kiisk sjön 2003:

3.7: 1,3 m

11.7: 1,4 m

30.7: 1,3 m

14.8: 1,10 m”

 

År 2006 exploderade Kiisk sjön med en omfattande algblomning. Ingen virvlare fanns detta år i sjön.

 

Mail till Trygve Forssten från Allan Zittra, Kiisk, Pedersöre:

 

9.6-06

Hej.

Jag måste nog genast berätta om tillståndet i vår sjö som jag har svårt att förstå.Vattnet är klart och ser annars också bra ut. Och fisk har rört på sig i vår. Mängder av abborrar kom i kassen och en del riktigt stora, likaså vackra gäddor. För mig är det ett mysterium varifrån fiskarna plötsligt kom.  Vi trodde ju att alla gäddor dog för två vintrar sen. Men nu ser det bra ut. Det ska bli intressant att följa med om några alger syns till i sommar.

Hälsn. Allan

 

20.7-06

Hej.

Var ner till sjön igår kväll och metade med sonsonen. Vattnet var grågröngrumligt med ca 40 cm sikt. Såg inte ut som alger. Fiskarna var  på hugget och nappade bra till allas förtjusning. Mest feta mörtar. Vi följer med läget.

Sommarhälsningar

Allan

 

7.9-06

Hej,

Läget i Kiisksjön är igen förfärligt. I mitten på juli exploderade algblomningen som har tilltagit undan för undan och i början på aug. var hela sjön en enda smörja. Sofia tog prov som bekräftade att det fanns olika alger. Siktdjupet var tiotalet centimetrar och näckrosstockar har flutit upp på olika ställen. Svarta dyklumpar flyter också upp till ytan.

Där algerna har legat länge stilla vid stranden har de börjat skifta i blått.

Hälsningar

Allan

 

Huvudsjön , Pedersöre, Finland  (X(N)7042545; Y(Ö)2462584)

Sjön har under ett antal år haft problem med cyanobakterier, speciellt Anabaena sp. Den första mer omfattande förekomsten konstaterades år 1992. Speciellt under 2000-talet uppträdde rikligt med cyanobakterier i sjön.

År 2004 utsattes en B-virvlare. Detta år var vattnet klart och få cyanofyter kunde iakttas. År 2005 var situationen fortfarande mycket god. 2006 och 2007 noterades sporadiskt mindre mängder cyanofyter sjön ibland som olja på ytan.

 

Fig. 4. Huvudsjön 2003

 

Observatörer: Trygve Forssten, Ingvald Wik, Sonja Cederberg. 

 

Mail från Ingvald Wik:

21.9-06:

Huvudsjön har varit otroligt bra i sommar fastän vattennivån i sjön är rekordlåg.Under ca en vecka i juli syntes lite av gröna prickar men de försvann lika snabbt som de kom.

Det blir intressant att se hur sjön klarar höstregnen.

 

Brunsjön, Hedemora, Sverige

B-virvlare utsattes i maj 2007. Sjön har under 10-tals år haft stora algproblem. Olika restaureringsåtgärder har vidtagits under de senaste åren för att förbättra situationen. Särskilt bra har situationen varit år 2007 konstaterar ett flertal iakttagare. Enligt uppgift har det förekommit ”ytterst litet alger”. Uppgiftslämnaren, Rune Bernhardsson, Hedemora, tror baserat på jämförelse mellan olika år, att detta kan bero på B-virvlaren.

Närliggande sjön Hönsan har under år 2007 haft stora problem med blågröna alger. I sjön Munkan har situationen varit bättre än i Hönsan.

 

Dragsfjärds sjön, Finland,  (X(N)6661899;  Y(Ö)1582783)

Sjön är råvattenkälla i Dragsfjärds kommun och har tidvis haft problem med cyanobakterier. 1989 hade sjön en massiv algblomning med bl.a. Oscillatoria agardhii. Drickförbud utfärdades.

Beaktande de tre senaste åren har år 2005 haft den största förekomsten av blågröna alger. År 2006: mycket bra  vatten under sommaren men i mitten av september blev det en ovanligt kraftig blomning som varade till senhösten.

En B-virvlare sattes ut i maj 2007.

Matts Cygnell i Text-TV (FTV) 28 juli, 2007: inga cyanobakterier har noterats i detta år.

Vecka 32 noteras av miljömyndigheter (Janne Suomela, Sydvästra Finlands Miljöcentral) nivå 1 i en förekomstskala 1-4. Vecka 33 skedde en ökning till nivå 3. Vecka 34 minskade algförekomsten till nivå 1 i skalan.

Nivåerna baserar sig på okular iakttagelse, där man inte separerat cyanobakterier från t.ex. grönalger.

 

Grindsbyvattnet, Orust, Sverige

Sjön har under ett antal år haft problem med cyanobakterier. Utdrag ur rapport (Grindsbyvattnet 2005): ”sammantaget bedöms risken för långvarig blomning av potentiellt giftproducerande blågröna alger vara stor i Grindsbyvattnet ….”.

En B-virvlare utplacerades år 2006. På grund av lågt vattenstånd stod den ovanför vattennivån större delen av sommaren 2006. År 2007 torde virvlare ha fungerat. Under åren 2006 och 2007 rapporteras att ingen blomning har förekommit  trots viss förekomst av cyanobakterier 2006

Rickard Karlsson rapporterar följande i ett  mail:

 

24.9 2007

Hej!

Det har INTE förekommit några blomningar av cyanofyter  i sjön 2006 och 2007. Sjön blommade rejält 2005. Statistiken dessförrinnan har jag inte fått tag i än (vet inte om den finns) men jag tror att cyanobakterieblomningar är relativt sällsynta eftersom blomningen 2005 väckte stor uppståndelse. Vad gäller förekomsten av cyanobakterier i sjön hänvisar jag till den andra rapport (bifogad fil) som ingår i en serie på tre undersökningar av sjöns tillstånd. Den tredje (slutrapporten) kommer nog i vintern eller våren 2008.

Vänligen Rickard

 

Hemmesta träsk, Värmdö, Sverige

Sjön har enligt uppgift från Länsstyrelsen haft de största cyanofyt problemen i Stockholms län.

År 2004 utplacerades en B-virvlare i sjön. Robert Fröjd rapporterar att situationen varit avsevärt bättre beträffande cyanofyter. Siktdjupet ökade till över 2,2 m (2002-03: ca 0,5 m) (Institutionen för Miljöanalys)

 

Lappträsk, Finland  (X(N)6724805; Y(Ö)3456430)

P. Paavilainen, ansvarig för planering av restaureringsarbete (översättn): ”Situationen har varit synnerligen bra. I år har det inte förekommit alls blågröna alger”. Bengt Mether rapporterar.

Sjön finns med på Finlands Miljöcentral förteckning över cyanobakteriedrabbade sjöar.

Majors träsk, Malax, Finland. (X(N)6978530 Y(Ö)152384)
Sjön har under fyra efterföljande år (2001-2004) haft problem med cyanobakterieblomning.

År 2005 utplacerades en B-virvlare. Sjön hade denna sommar klart vatten. Få cyanofyter kunde iakttas detta år.

Följande år, 2006, sattes i experimentsyfte ingen virvlare ut. Sjön hade algblomning detta år. Situationen uppmärksammades även av pressen (Vasabladet).

Försöket med virvlare fortsatte år 2007. Ytterst få iakttagelser av cyanobakterier rapporteras denna sommar ända fram till de sista dagarna i juli när cyanobakterier började uppträda. Detta kulminerade de första dagarna i augusti. Åtminstone i något skede låg virvlaren på sjöbottnen, sannolikt från de första dagarna i augusti. I mitten av augusti rapporterar Hilding Bergström följande (utdrag).

 

”Vi hade alltså en grön massa på ytan i ett bälte vid vår strand och massor av alger i vattnet längre ut. Vi studerade algbältet då och då, och när jag kom ner till stranden en gång märkte jag att något hade hänt. Som bilderna visar (tagna mellan kl. 13.02 och 13.04) höll bältet på att lösas upp, vattnet var mjölkaktigt i färgen och på ytan spred sig något som påminde om olja. Vi drog slutsatsen att algerna kollapsade, upplöstes, för bältet försvann, men det fanns fortfarande en massa alger i vattnet längre ut. Det hela gick snabbt och det såg ut som om det mjölkfärgade vattnet och ytbeläggningen drev utåt med ganska god fart. Efter kanske 15 min var det gröna algbältet upplöst men det dröjde nog längre innan mjölkfärgningen helt försvann ur vattnet. Vädret var vindstilla vid tillfället. Nästa dag upprepades samma sak i samma vädertyp”.

 

Enskilda ”prickar” noterades den fortsatta tiden. Den 25 augusti kunde inga cyanobakterier iakttas. Däremot uppträdde igen ”prickar” i september-oktober.

 

Hiidenvesi, Vihtis  (X(N)6694649;  Y(Ö)2509852)

A-virlare utplacerades i maj 2007. I sjön har under sommaren förekommit cyanofyter (Finlands Miljöcentrals rapport), dock i mindre utsträckning denna sommar jämfört med tidigare år enligt Aarne Eränen.

Vanaja, Hattula, Finland (X(N)6771267;  Y(Ö)2521998)

A-virlare utplacerades i maj 2007. I sjön har förekommit cyanofyter under innevarande år. Problemet är dock betydligt mindre än tidigare år enligt Aarne Eränen.

 

Lojo sjö – Karstunlahti, Lojo, Finland, (X(N)6686799;  Y(Ö)2495729)

B-virvlare utsatt i maj. Karstunlahti är en grund vik inom Lojo sjöområde. Ytvatten rinner ner i viken från omgivande, sluttande åkrar. Vattenomsättningen i viken är långsam. Aarne Eränen rapporterar att viken har haft problem med cyanobakterier under många år. Sommaren 2007 har cyanobakterier synts till i viken.

 

Damm i Mjöhult, Höganäs, Sverige

En mindre trädgårdsdamm hos Patrik Holgersson med ca 10 m lång bäck i vilken vatten cirkulerar har haft problem med stor algförekomst. Efter det att vattenvirvlare sattes ut förekommer nästan inga alger.

 

Friluftsbadet i Torsobro, Kristianstad, Sverige

Friluftsbadet tar sitt vatten från Helgå. För bekämpning av alger tillsätter man ca 800 kg klor varje år. En virvlare sänktes ner i bassängen i augusti 2007. Efter några dagar var vattnet klart, algerna hade sjunkit till bottnen.

Referat har även ingått i Kristianstadsbladet den 1 sept 2007

 

Dessutom har färre algproblem konstaterats i flera andra mindre trädgårdsdammar, akvarier, och i ett fotolaboratoriums bad i Helsingborg.

 

 

Simhallar - vattenvirvlare

Ca 15 simhallar i Sverige har testat vattenvirvlare i sina bassänger, bl. a. Herrljunga, Furuboda, Bromölla, Örkelljunga. Det uppges att man under flera år kunnat minska förbrukningen av klor med ända upp till 50% och ändå kunnat begränsa tillväxten av bakterier. Man uppger vidare att åtgärden är av ekonomisk betydelse och att den dessutom ger en bättre simhallsmiljö.

            

 

 

DISKUSSION

 

Vattenvirvlare har utplacerats i ett antal sjöar, dammar och bassänger. Ett gemensamt drag för vattendragen har varit årligen återkommande massuppträdande av framför allt cyanobakterier. I denna pilotstudie har en utvärdering av resultatet i första hand skett via okulära iakttagelser av förekomsten av cyanobakterier i dessa vatten.

 

I och med utplaceringen av virvlare kan generellt konstateras att det i samtliga försöksobjekten uppenbarligen skett en reducering i avseende å förekomsten av cyanobakterier. Man kan därför på sannolika grunder anta det finns en koppling mellan de utplacerade virvlarna och förekomsten av cyanobakterier och att virvlarna möjligen förhindrat massuppträdande av cyanobakterier.

 

Tills vidare finns det inga dokumenterade naturvetenskapliga förklaringar till denna effekt.

 

Resultaten antyder att vattenvolymen antagligen borde beaktas när det gäller antalet virvlare som placeras ut i ett vattendrag. Möjligen har storleken på virvlare också betydelse. Det är också obekant om olika arter av cyanobakterier reagerar olika på den eventuella virvlingseffekten.

 

Under åren 2003-04 fanns en s.k. B-virvlare utsatt i Kiisk sjön. De närmast föregående åren hade förekommit kraftiga cyanofytblomningar i sjön. Dock var vattnet under de år som försöket pågick klart med få eller inga konstaterade cyanobakterier trots att ett extremt varmt sommarväder bl.a. i juli 2003 borde ha gynnat en stark tillväxt.

Samma mönster som i Kiisk sjön upprepades år 2004 i Huvudsjön och år 2005 i Majors träsk när virvlare utplacerades. Båda sjöarna hade tidigare år haft kraftiga cyanofytblomningar, Majors träsk under fyra föregående år. Under sommaren med virvlare noterades mycket få cyanobakterier.

 

För att erhålla en jämförelse utplacerades ingen virvlare i Majors träsk år 2006. En relativt riklig cyanobakterieförekomst konstaterades detta år. 2007 sattes åter en virvlare i sjön. Fram till slutet på juli månad var situationen gynnsam efter vilket cyanobakterier började uppträda i större mängd för att kulminera de första veckorna i augusti. Virvlaren låg ett antal dagar på bottnen av sjön under denna period. Förökningen torde dock ha börjat i ett något tidigare skede. Blomningen tog slut mycket snabbt under former som för tankarna till en ekologisk kollaps av populationen. Det tidsmässigt kortvariga fenomenet, som beskrivs under rubriken Metoder och iakttogs av lokalbefolkningen, undersöktes inte närmare. Under hösten iakttogs begränsad mängd enskilda små kolonier i sjön.

 

Samma år 2003 som en virvlare fanns utsatt i Kiisk sjön drabbades Huvudsjön (avstånd ca 5 km) fortsättningsvis av cyanofytblomning. I Brunsjön, Hedemora, har situationen 2007 varit mycket bättre än på många år. Däremot har den närbelägna sjön Hönsan samtidigt haft stora problem med cyanobakterier. Samma förhållande ifråga om förekomsten av cyanobakterier gäller för Majors träsk och närbelägna Dersträsk. Situationen har enligt dessa observationer varit mer fördelaktig i sjöar med virvlare än i närbelägna sjöar utan virvlare.

 

Den förmodade effekten från virvlarna förefaller att bibehållas olika länge i olika vattendrag. Bland annat var situationen i avseende å cyanobakterier olika året efter det virvlarna funnits i sjöarna Kiisk sjön (2005), Huvudsjön (2005) och Majors träsk (2006).  Ännu det därpå följande året bibehölls situationen i de närbelägna Kiisk och Huvudsjöarna, medan det i Majors träsk det efterföljande året, 2006, konstaterades ett massuppträdande av cyanobakterier.

En spekulativ tolkning kunde vara att virvlingseffekten bibehålls olika lång tid i olika vattendrag. Det indikerar att mineralämnesomsättningen i vatten och sediment möjligen kan vara av betydelse.

 

Samma reducerande effekt på prokaryota organismer har konstaterats i ett antal simhallar av vilka fyra omnämns ovan. Badmästare uppger att kloranvändningen kunnat minskas med upp till 50 %. Resultatet är intressant med tanke på att Louvain Universitet i Belgien publicerade en rapport 2007 i vilken man konstaterar att kloramin (klor +urinämne) är den viktigaste faktorn när det gäller att framkalla astma hos barn (BERNARD et al, 2003).

Närmare information om resultaten från simhallarna ges av badmästarna för respektive simhall.

 

Utgående från resultat i denna undersökning föreslås att de sannolika förändringar i vattendrag som åstadkommes av virvlarna bör tas i betraktande i diskussioner som rör ekologisk balans. Den eventuella virvlingseffekten skulle potentiellt kunna utöva en viss kontroll på mängden cyanobakterier.

En möjlig parallell kunde vara Georges Lakhovskys konstaterande att friska celler avger ett elektromagnetiskt fält som inverkar reduktivt på bakterier. Sjuka celler med försvagat fält ger enligt Lakhovsky tillträde för bakterier.

 

Vatten är känsligt för elektromagnetisk påverkan. Hypotetiskt kan man därför förmoda att den kraftigt ökade strålningen under de senaste decennierna påverkat vattnet i sjöar, inklusive Östersjön och därmed i så fall påverkat den ekologiska balansen. En likaså hypotetisk fråga är om virvlarna kan kompensera denna förändring.

 

I laboratorium (Nordiska Institutet för Alternativ och Ekologisk Forskning, 2007) har med en frekvensgenerator hittats specifika destruktiva frekvenser för ett antal cyanobakterie-arter. När cyanobakterierna exponerats för dessa frekvenser har kolonier splittrats, cellväggar förstörts och gelehöljet klumpat sig. Mekanismen för detta är okänd. Ett eventuellt samband mellan virvlare och dessa frekvenser har inte undersökts.

 

På basen av erfarenheterna från denna pilotundersökning torde det vara  angeläget att forskning inriktas på att klargöra de många frågeställningarna som framkommit ovan. Denna forskning kunde innebära en större förståelse för vattenekologiska  sammanhang.

 

November 2007

 

Trygve Forssten

Fil.mag

trygve.forssten@bioaq.fi

 

.

LITTERATUR

 

BERNARD, A,  CARBONELLE S, MICHEL O, HIGUET S, de BURBURE C, BUCHET J-P, C HERMANS C, Dumont X, DOYLE I; ^“Lung hyperpermeability and asthma prevalence in schoolchildren: unexpected associations with the attendance at indoor chlorinated swimming pools”. Occupational and Environmental

Medicine, 2003;60:385-394.

http://www.aquamedia.at/templates/index.cfm/id/7742

 

CHAPLIN, M,  London; www.lsbu.ac.uk/water

 

GRINDSBYVATTNET och Assmunderödvattnen 2005. Lantmäteriverket Gävle 2006.

 

FINLANDS MILJÖCENTRAL;

 

Algöversikter 2007

Summary of summer 2007: Blue-green algae season  

Riksomfattande algöversikt 8.8.2007

Riksomfattande algsammandrag 12.9.2007

 

LAKHOVSKY, G. 1981. “Das Geheimnis des Lebens”, VGM Verlag für Ganzheitssmedizin, Essen.

 

NEWMAN, J.R & WATSON, 1999. “Preliminary observations on the control of algal growth by magnetic treatment of water”. Hydrobiologia 415:319:322.

 

PETTERSSON,L & NILSSON, A: “The structure of the first coordination shell in liquid water”; Wernet et al.,Science 304, 995 (2004)

 

RIGBY, R.A. 1977. “Algae growth control”. Official Gazette of the United States Patent Office, 965:1487.

 

SEGAL, J, LEITER, K P: „Der Struktur des Wassers“; Die Enstehung des Lebens aus biophysikalischer  Sicht. VEB Fischer Verlag, Jena 1983

 

SCHELDERUP, V: 1991, ”Nytt ljus över läkekonsten“  ISBN 91-46-16034-5

 

SINGH UP, SINGH S. & SINGH P.K. 1995. “Effect 50-Hz-powerline exposed water on spore germination of some fungi”. Electro-Magnetobiology 14:41-49.